Jag har lyssnat till flera intervjuer med NOA-chefen Carin Götblad på sistone. Det är en, milt sagt, tålamodsprövande sysselsättning. Märkligheterna staplas på varandra i en aldrig sinande ström. Inte minst i Aktuelltintervjun den tjugotredje januari, där SVT själva lanserade elfenbenstornsteorin att det som sker i Sverige går att skylla på en tillfällig, “grotesk ungdomskultur” som kanske snart går över eftersom det handlar om “flyktiga saker”. Götblads eget mantra lyder: ”sociala orättvisor”, “dålig inkludering”, ”utsatta områden” och såklart: ”samhället måste skjuta till mer resurser”. Hon tycker också att det som sker nu är “komplext och jättesvårt” och att det finns en machokultur som “heroiserar våld”.
Alltså i motsats till Rocky och Rambo på 1980-talet.
Tyvärr är Götblads teorier om varför allt yngre människor söker sig till allt grövre kriminalitet och vad man kan göra åt detta representativa för en stor del av etablissemanget. Det är många i den generationen som låter som hon – den Yrvakna Generationen som jag brukar kallar den. De som tror att det vansinne vi just nu ser omkring oss kommer att gå att åtgärda med långsiktiga, progressiva, reformer; ett tålmodigt handhållande av unga pojkar med invandrarbakgrund – från BB och framåt. Götblad företräder alltså den skola som tror att Sverige kan ”förebygga” det som nu sker och att detta förebyggande arbete måste börja redan i koltåldern. Redan hårt belastad förskolepersonal ska ta ansvar för att sålla ut femåriga psykopater som på sikt kan bli gängkriminella. Underbetalda socionomer ska hantera de små mördarna in spe och varsamt tala dem tillrätta. Vi andra ska stötta dem, bli deras vänner, anställa dem och träna dem i olika idrottslag.
”Hela samhället måste hjälpa till” som det heter.
En form av utpressning alltså; från såna som Götblad & co. Hjälp till nu allihopa, annars blir det här ännu värre! Mm. Vilket hedersuppdrag. Fast tänk om många i ”samhället” har fullt upp med annat…? Tänk om ”hela samhället” varken kan, vill, har lust, tid eller ens orkar vara med och reda upp den monumentala röra regeringarna Reinfeldt I och II och Löfven I och II ställt till med?
Och en annan sak: varför i allsindar ska vi lyssna på Carin Götblad av alla människor? Hon är en, milt sagt, kontroversiell person i såna här sammanhang. Hon har ett brokigt “track record” och några saker sticker ut speciellt i sammanhanget. Som när hon överdrev polisens framgångar med att bekämpa det kriminella nätverket Black Cobra under projektnamnet Nova. Enlig Götblad var gänget snart utraderat – andra hävdade att det inte alls stämde; att de t.o.m vuxit under Projekt Nova.
År 2020 fick hon kontrakt på en fin lägenhet i Stockholms innerstad. Lägenheterna var vikta för “behövande” inom kåren. Och behövande kanske hon var, fast knappast i den mening att hon levde som hemlös. Eller…? Jag vet inte. Verkar osannolikt. Ont blod väckte det iallafall hos kollegorna och rockaden läcktes till Dagens Nyheter m.fl. Samma år fick hon sluta som regionpolischef i polisregion Mitt. Götblad hade anmälts till Statens ansvarsnämnd (av sina egna chefer) för ”systematiskt felaktig redovisning”. Felaktiga attesteringar av olika utlägg. Plus underlåtelse att redovisa tåg- och taxiresor mellan bostaden och arbetsplatsen som skattepliktig förmån. Hon var med och avvecklade ungdomsfängelserna i Sverige också.
Ingen god analytiker med andra ord. En trasselmaja därtill. I värsta fall en fifflare. Men det gör inget – hon har varit med i “Min sanning” och Sommarpratat i P1 (de här människorna har alltid gjort det) så hon är en godkänd del av etablissemanget. Hon tävlade i något slags soma-TV 4-program i höstas också – “Expeditionen”. Det finns ett klipp med alla deltagarna på YouTube. Klippets rubrik: “Expedition fnissfest.”
Götblad är – kort sagt – en del av det “klägg” som Håkan Juholt talade om i den där dokumentären häromåret. Hon är kändis i första hand, polis och brottsbekämpare i andra. Precis den sorts människa som inte ska stå i teve och uttala sig om orsaker till rådande situation och hur vi ska komma ur den.
Rent ideologiskt har dock Carin Götblad hjärtat på rätt ställe. Jag har inga konkreta belägg för följande men jag gissar att hon är gammal socialdemokrat. Hon vill ha ett samhälle som förebygger “mycket mycket mer”. Alltså förebygger utöver allt det vi redan gjort. Vilket inte är lite. Hur många miljarder har skattebetalarna investerat hittills i skolor, fritidsgårdar, föreningsbidrag, ungdomsfestivaler, konstprojekt, integrations-workshops, teaterturnéer, värstingresor… you name it? Spelar ingen roll – det räcker inte. Hajar ni? Vi måste göra mer. Inte strypa påfyllnaden av våra “utanförskapsområden” utan “göra mer”.
Offra mer. Späka oss. Klä oss i säck och aska. Piska oss själva på ryggen.
Det är “samhällets” fel att vissa familjer sätter sju barn till världen och inte orkar se efter mer än hälften. Det är vårt fel, svenska folkets, att det kommer hit människor från andra kulturer och pissar oss i ansiktet. Pissar på vårt land. Det är vårt fel. De tusentals biståndsmiljarderna räckte inte för att stävja detta förakt. Inte heller räcker det att vi tagit emot + 2 miljoner asylsökanden från 1970-talet och framåt. Ja, jisses. Jisses Amalia. Så dumt. Och forskning på orsaker till det nuvarande tillståndet “saknas” fortfarande. Här är en idé: tänk om svenska journalister och politiker skulle lyssna mindre på vandrande dementimaskiner som Jerzy Sarnecki och mer på forskare som Alejandro Portes och Min Zhou?
När Portes och Zhou studerade assimileringsprocesser hos immigranter i USA i början på 1990-talet konstaterade de att barn till fattiga immigranter ibland helt och hållet avvisar samhällets försök att integrera dem. Istället väljer de att omfamna attityder och beteenden som ses som ”oppositionella”– exempelvis genom att gå med i ett kriminellt gatugäng. Denna forskning finns alltså redan. Vi vet. Eller rättare sagt: resten av världen vet. Det är bara i Sverige som forskare som Jerzy kan sitta och pilla sig i naveln i 40 år (finansierad av staten) och sen slå ut med armarna och säga:
“Vi vet inte vad det beror på!” när det börjar pela ur och 12-åringar skjuter 12-åringar med AK 47:or på öppen gata.
Till sist vill jag påminna om något jag skrev i min bok ”En brunråttas bekännelser” 2020. Så här står det:
“Många gjorde sig lustiga på Joakim Lamottes reportage från Trollhättan 2019, ni vet när han blev rånad och nästan lynchad och polisen lät pöbeln hållas? (av flera skäl – däribland underbemanning) Men de där killarna ni såg på Lamottes filmklipp, med balaklavor och snusnäsdukar över ansiktena… de kommer till slut att komma till din stad.
Till din by.
Och polisen kommer inte att komma när du ringer och skriker i luren. Vid det laget har de fullt upp med att säkra kvarteren kring regeringskansliet i Stockholm och andra samhällsviktiga byggnader: försvarsanläggningar, större sjukhus, elverk, vattenreningsanläggningar etc. Det är vad det kommer att finnas resurser till.
Vi andra får klara oss bäst vi vill… (…)…
…allt fler vanliga svenskar kommer att upptäcka att Sverige har en alldeles för liten polistäthet i förhållande till folkmängd (botten av EU). Vi kommer att inse att vår poliskår inte är mentalt rustad för att möta det nya slags våld som sköljer över landet.”
Apropå den här nyheten som kom i förrgår:
Passagen ovan är från kapitlet “Alarmistporr – eller: när du får oväntat besök.” Tyvärr inser jag att allt som står i den lilla domedagsprofetian håller på att slå in. Med råge. Läs själva och fundera.
Läs gärna kapitlet “Lösningar” också.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Önskar att din text hade publicerats i de stora medierna och att många läst den. Mycket träffande.
Och Juholts uttryck ’klägg’ (SAOL:kletig massa) är det bästa han lämnade till eftervärlden.
Mycket bra text Ganman, men som Helene skriver så är det inte vi -dina trogna läsare- som behöver ta del av den, utan de yrvakna eller ännu sovande och indoktrinerade tomtar som fortfarande tror på medias och politikernas sagor!
Att man får säga ”Vad var det jag sa!?” är en klen tröst när man sitter där på askhögen efter det som en gång var ett välfungerande land!