Man ser dem överallt: i teveserier, reklamfilmer, trailrar, montrar på bokmässan… i På Spåret, Stjärnorna på Slottet, Alla mot Alla, Förrädarna… i värsta fall som juridiska experter i Aktuellt. Nyllena som är med överallt och som gör vad som helst för att synas och tjäna en hacka. Ni vet vilka jag menar: den korta runda killen med smal mustasch, hon med tänderna, han med skrattet, hon på fyran, han som lagar mat på femman, den där långa räkeln, bögen, låtsasbögen… låtsasheteron… Agneta Sjödin, Thomas Bodström… David what’s-his-face… de kommer i alla former och färger och inget fel med det.
Mångfald är kul.
Och etablissemangskändisarna utgör en egen, märklig liten samhällsklass. Med rötter i clownyrket och det medeltida hovets narrar. På sin tid ett hederligt yrke, med uppgift att “på skoj” säga sånt till kejsaren som ingen annan i hovet vågade. Idag: ett trött klägg som endast förmår upprepa fragmentariska fraser om sånt de tror är absoluta sanningar:
“Tänka på klimatet…”
“Hot mot demokratin…”
“Allas lika värde…”
Bla-bla-bla.
Jag har träffat en del av dessa välmenande, men hopplöst felinformerade människor, genom åren. Både privat och i jobbsammanhang. Ett genomgående drag är att de får sin information från det vi slarvigt kallar “gammelmedia”. På grund av detta har de ofta dålig koll på omvärlden och på hur saker och ting faktiskt fungerar i samhället – samtidigt som de präglas av en magnifik arrogans vad gäller sin egen (inbillade) moraliska överlägsenhet.
Lite som journalisterna på SVT och SR.
Det är som i den där gamla Hasse & Tage-sketchen:
“Det var det jävligaste, det hade jag ingen aaaaaaaning om!”
Fast i den sketchen är ju personen som inte har någon aning om någonting (Palme)… exempelvis vad en liter mjölk kostar… ändå lite störd över sin egen okunskap. Lallkändisarna och journalisterna bryr sig inte; de betraktar all form av ny information som en “högerextrem” attack. Allt som inte passar in i deras egen – i teorin mångkulturella, antikapitalistiska, i praktiken segregerade, superkapitalistiska – fantasitillvaro betraktas som en sorts pest.
Dessa människor vet inget om Joe Rogan, Shereen Bahn, Matt Taibi, Michael Shellenberger, Winston Marshall, Angela Rose, Thomas Sowell, Larry Elder, Coach Colin… vem det nu kan vara… I bästa fall känner de till namnen lite vagt, men de vet aldrig vad dessa personer eller deras plattformar/poddar står för, bara att de representerar något farligt och konstigt. Nämner du något som ligger utanför den kurerade världsbild SVT:s Aktuellt förmedlar blir blicken fjär och ointresserad, svaren frånvarande:
“Jaså, säger du det… jaha, det har jag nog missat.”
Varpå man retirerar in i sin egen mångfaldiga filterbubbla; en bubbla där bara ett åsiktspaket är tillåtet: Det gröna. Det röda. Det regnbågsfärgade.
De här människorna finns såklart på andra ställen i samhället också. Står de inte själva på scenen och apar sig; plockar de längst hängande frukterna genom att skämta om Donald Trump, SD och Elon Musk – sitter de i publiken och skrikskrattar och slår sig på knäna åt tramset. Under ett drygt decennium har de tillåtits fronta samhällsdebatten med sin okunskap och arrogans.
Lex Schyffert.
Vad fick folken i väst för det: jo, en havererad “grön” industrisektor, nedlagd kärnkraft, vobbliga energisystem, okontrollerad invandring från världens mest våldsamma och intoleranta länder, religiös extremism en masse, bombdåd, masskjutningar, arabiska medeltidsghetton, pakistanska barnvåldtäktsgäng, regnbågsfärgade brandposter, kvinnliga brandmän som inte orkar bära en vuxen, rökskadad man i säkerhet… you name it.
…och dessa människor – de jag skriver om i den här texen – de läser exakt hit och sedan slutar de.
Varför?
“HAN SKREV ARABISKA!!! HAN SKREV PAKISTANSKA!!!”
Det är på den nivån.
Samtidigt älskar jag själv att låta mig uppröras av ideologiskt funktionsvarierade människor som Anders Lindberg och Göran Greider. Men ärligt talat… förr eller senare måste jag lära mig att ignorera dem. Hur trevliga de än är privat.
Igen: gammelmedia har spelat ut sin roll och ju mindre tid vi lägger på att tjafsa med dem desto bättre. Å andra sidan: det är som med trafikolyckor; det är svårt att titta bort när man åker förbi. Man stirrar glosögt, som den hopplösa asgam man är och det är väl lite samma med valfri krönika i DN eller reportage i SVT; det handlar om intellektuella och moraliska trafikolyckor – och man tittar och läser, mot bättre vetande, samtidigt som man tänker:
“Jag blir dum av det här. Det tar upp onödigt med utrymme på hårddisken. Jag måste sluta.”
Som när SVT trixar med statistik och staplar – en av deras paradgrenar. Eller bara presenterar den allra ytligaste analysen av en redovisad gall-up.
Här ett favoritexempel från 2012:
Aah… “svenskar” som gillar invandring blir allt fler! Jippiie! Kort kontrollfråga: är det rimligt att tro att de två miljoner som invandrat till Sverige (inklusive flera hundra tusen “papperslösa”) är positiva till fenomenet? Eller vill de kasta ut sig själva? Blir inte den här undersökningen svårt missvisande om man inte gör en tydlig distinktion mellan svenskar och “svenskar”?
Fler exempel ur påsen – sånt ni troligen redan sett, men som tål att upprepas:
…och den här:
…och ändå.
Ändå läser och tittar jag… Just för att SVT/SR fortfarande har stort inflytande på hur folket tänker – och röstar inte minst. Statsmedia är en massdesinformatör av rang och de arbetar hårdare än någonsin för att flytta fokus i olika samhällsfrågor.
Därför får de inte stå oemotsagda. Det är det som är min poäng. Såna som Aftonbladet, Sydsvenskan och DN är numera i princip helt meningslösa. Det är zombiemedia – de rör på sig (ett tag till) men kommersiellt och politiskt sett är de redan döda. Statsmedia däremot, som med Moderaternas benägna bistånd, fortsätter att suga obegränsade skattemedel ur Det Stora Ymnighetshornet, tuffar på med oförminskad styrka. Visst, de gör enskilda bra produktioner, men på totalen är de destruktiva för samhället; infiltrerade av politiska aktivister av vilka 99,99% tycker att både Karl Marx och Rudi Dutschke hade sina poänger.
Därför måste de ifrågasättas.
Varje dag.
Tack för att du stöder min, Henriks och Arons kamp mot Goliat.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
En helt fenomenal text! Jag tycker att gammelmedia har spelat bort exakt allt sitt förtroende, men en sak gör den med bravur: retar skiten ur mig.
Än en gång, mitt förakt mot dem har utbytts till hat.
Inom sporten finns utvisningar och även avstängning och böter.
På medeltiden fanns straffet rådbråkning.
Fortsätt kampen Jens!