Om Sverige bara inte bjudit ut sig så. Då hade det här kunnat fungera. Om vi bara hållit på oss lite. Inte frestat så. Inte varit så på. Men i efterhand kan vi konstatera ett sorgligt faktum: vi var för öppna. För välkomnande. Vi bjöd upp till dans, men vi ville inte gå hela vägen. Vår kavaljer – Mångkulturen – kommer från delar av världen där man har ett betydligt eldigare temperament. De har en annan syn på… tja, i princip på allt. Så därför borde vi ha anpassat oss mer.
Ja, jag raljerar. Men i symbolisk mening stämmer det; Sverige bar för kort kjol. Underförstått: skyll dig själv, som det signalerats mellan raderna i fler än en tingsrättsdom där unga flickor klätt sig oförsiktigt. Eller spelat för mycket på sin sexualitet.
För ett tag sen kom den här nyheten. Den illustrerar min poäng, i alla fall till viss del.
Jag känner inte till de exakta detaljerna kring fallet. Vissa påstår att det handlade om ett barn som dött plötsligt. Kanske t.o.m. mördats. Enligt polisen var de anhöriga “upprörda utöver det vanliga” och det kan man förstå, men de var alltså så upprörda att andra människor på sjukhuset måste skyddas, fysiskt, av polis.
Man måste vara kremlolog när man konsumerar svensk MSM. “Incident” betyder alltså fara för liv och lem. Eller “kollektiv klanurladdning”. Vi sluter vi oss också till att dessa incidenter är ett relativt nytt fenomen. Det lilla ordet “numera” tyder på det.
Fast det verkligt anmärkningsvärda i artikeln kommer här:
Ett exceptionellt uttalande. SVT hade utan problem kunnat haka på det här samma kväll i Aktuellt. För det polisen säger är alltså att vissa brott ursäktas om de är begångna “i affekt”.
Inte direkt rättssäkert.
Igen: ett exceptionellt uttalande av polisen. Fullständigt exceptionellt. Men bortsett från det ska man – givetvis – inte sätta sig till doms över andra människors sorg och sörjande. Dock måste jag säga att jag har svårt att se någon i min bekantskapskrets agera på det sättet på ett sjukhus, nästan oavsett vad de råkat ut för. Jag vet att man inte får prata om kulturell “essens” i Sverige, men jag gör det ändå. Svenskens kulturella och emotionella essens hindrar henne från att vara så pass “utåtagerande”. Vi är ett stoiskt folk. Även när barn dör. Vår sorg är ofta mycket privat. På gott och ont.
***
“Jag tror att vissa är lite tagna på sängen”, sa justitieminister Gunnar Strömmer när han intervjuades på Folk & Försvar i Sälen i våras. Detta som svar på intervjuarens fråga om situationen för judar i Sverige; deras rädsla att öppet visa sin religiösa tillhörighet. Och för att vara tydlig: “tagen på sängen” betyder exakt samma sak som Stefan Löfvens utskällda “vi har varit naiva”.
Jag vet inte om Strömmer menade sig själv här, sitt eget parti, eller om det var en känga vänsterut. Oavsett: det är ingen som är tagen på sängen 2025 över att araber hatar judar och helst av allt vill utrota hela högen. Jerusalems självutnämnde stormuftin Muhammad Amin al-Husseini stod på Hitlers sida under andra världskriget. Jag är rätt säker på att både Nooshi Dadgostar och Jonas Sjöstedt känner till detta.
De är inga dumhuvuden.
Inte Strömmer heller för den delen, men när han påstår att regeringen vill åtgärda den skenande kriminaliteten i Sverige ljuger han. Oklart varför, även om projektet givetvis försinkas och handikappas (ideologiskt) av att Den Nya Kriminaliteten till stor del går att koppla till invandring. Ett faktum som gör den “toxisk”. Även för den s.k. batonghögern (som i grunden är sossar de också).
Allt handlar just nu om detta: både regering och opposition vill få bort gängen, utrota den klan- och släktbaserade korruption som ätit sig in överallt – men – åtgärderna får inte framstå som alltför “rasistiska”. Då riskerar DN, SVT och TV4 att dra igång det stora motartilleriet. REVA var ett paradexempel på det här. En helt rimlig åtgärd; att låta polisen jaga papperslösa i Stockholms tunnelbana. I klartext: afrikanska unga män. Eller andra etniciteter som statistiskt sett låg i “farozonen” för att vara just papperslösa, eller kanske t.o.m. kriminella.
Den svenska journalistkåren satte effektivt P för det hela.
Skyndsamt blåste man upp frågan till att handla om “rasprofilering” och lyckades få dåvarande ansvariga att backa. Rasprofilering ledde nämligen ofelbart allmänhetens tankar till Hitler. När det i själva verket handlade om logik. Polisen visste mycket väl var de skulle leta efter dessa papperslösa. Men p.g.a. “värdegrund” kastades all rationalitet överbord. Retoriska krav restes på att även svenska, etniska kvinnor i 70-årsåldern skulle stoppas och frågas ut. För balansens och “rättvisans “ skull. F.ö. den demografiska kategori som påfallande ofta har extremt svårt att förstå varför det ser ut som det gör i Sverige:
Med jämna mellanrum förs teorin fram att invandring inte har ett dugg med kriminalitet att göra. Det handlar om helt andra saker: arbetslöshet, låga utbildningsnivåer… Jonna Sima skrev om det i Aftonbladet härförleden – vad den aktuella forskningen “egentligen” visar:
Att hög invandring från primitiva samhällen i Somalia, Syrien, Irak och Afghanistan ofelbart leder till hög arbetslöshet och låga utbildningsnivåer förstår inte Jonna. Jag tror på riktigt att hon inte gör det. Hon förmår inte göra den kopplingen, inte ens när hon har svaret mitt framför näsan. I sin egen text. Och det är på grund av såna infantiliteter som det tagit oss trettio år att börja tala klarspråk och erkänna:
“Ja – ökad invandring från Afrika och Mellanöstern leder i slutändan till ökad kriminalitet.”
Inte minst för att det rör sig om helt andra kulturer och helt annat synsätt på företeelser som demokrati och jämställdhet. Kvinnor. Barn. Barnuppfostran. Stat. Myndigheter. Plikt. Folkhem.
Dessa kulturer är helt oförenliga med den skandinaviska. Jag säger det igen: HELT oförenliga med det samhälle vi byggt upp här i norr. Ett samhälle grundat på extrem disciplin, korta odlingsperioder, hårt klimat, självuppoffring, förmåga att samarbeta och offra sig för kollektivet. Det blir som att försöka blanda olja och vatten, detta att “berika” ett sånt samhälle med islam och klanvälde från 400-talet. Några få droppar kan kanske lyckas tränga sig in i den andra vätskan, men överlag funkar det inte. East is east and west is west, som den ofta citerade Rudyard Kipling en gång uttryckte saken (med det nyanserande tillägget: “…but there is neither East nor West, Border, nor Breed, nor Birth, When two strong men stand face to face, though they come from the ends of the earth.)
I vilket fall: Sverige bjöd ut sig.
Vi sträckte fram en hjälpande hand till våra olycksbröder i söder. Vi samlade in miljarder till bistånd och nödhjälp i fattiga länder. Det har vi gjort i snart hundra år och det ska vi ha all cred för. Men det borde ha stannat där: med ekonomiskt bistånd; med att hjälpa andra länder att borra brunnar, anlägga dammar, vaccinera småbarn, installera telefonväxlar med mera, med mera. Att i stora volymer ta Afrika och Mellanöstern till Sverige var ett misstag. Vi kan inte hantera deras kulturella eldfängdhet, och de kan inte hantera yttrandefrihet, demokrati och kvinnlig frigörelse.
Kort sagt: mångkulturen är snäll – när han är nykter. När han blir arg och kränkt då slår han. Då blir det våld och kaoz. Så trippa tyst på tå runt den björn som sover.
Om livet är dig kärt.
p.s
Ja – det finns även svenska män som mördar sina flickvänner och det är just det som är min poäng: vi har nog av våra egna idioter. Vi behöver inte importera fler från andra länder.
ds.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
England hade också för kort kjol uppenbarligen.
SVT:s egenproducerade dokumentärserie "Grooming Skandalen" (sexbrotten som skakade England) om de uppmärksammade övergrepp som under flera decennier ägde rum i bland annat Rotherham, Rochdale och andra brittiska städer. Serien behandlar de fall där hundratals unga brittiska flickor, ofta från socialt utsatta miljöer, systematiskt utnyttjades sexuellt av grupper av män i stor utsträckning med pakistanskt ursprung medan myndigheterna förblev passiva, av rädsla för att anklagas för rasism.
SVT:s behandling av ämnet har en markant ideologisk slagsida. I stället för att fokusera på gärningsmännens bakgrund, motiv eller den kulturella kontext i vilken dessa övergrepp kunde normaliseras och fortgå, riktas huvuddelen av seriens moraliska udd mot de högerextrema rörelser som vuxit fram i reaktion på skandalerna.
Begreppet "högerextremism" används i nästan mantralik frekvens återkommande i både berättarröst och intervjuer vilket skapar intrycket att seriens egentliga syfte inte är att analysera övergreppens orsaker eller institutionernas svek, utan att varna för politiska motkrafter. Med en närmast kirurgisk precision utelämnas överlag gärningsmännens kulturella och religiösa bakgrund. Att majoriteten av de dömda tillhörde en muslimsk minoritet och att vissa uttryckligen rättfärdigade sitt agerande med hänvisning till kvinnosynen i sin traditionella kultur, berörs knappt, eller filtreras genom en kontext där offren framställs som instrument för högerpopulismens berättelse.
Tre avsnitt in i SVT:s Grooming Skandalen förefaller det som om det primära problemet inte är de pakistanska grooming ligorna, utan snarare Elon Musk, de så kallade högerextrema och vita män. Med en dramaturgi som konsekvent väjer för gärningsmännens kulturella och religiösa kontext, tycks serien snarare fungera som ideologisk avledning än journalistisk granskning.
Tips för den som önskar återvinna något av värdet från sina tvångs inbetalningar till SVT, se de i sanning lysande filmerna Warrior och Whiplash på SVT Play.
Jag blev kvar i kaninhålet och bandet vars musikvideo delgavs i Brev 283 visade sig ha återuppstått med ännu en ny bandkonstellation och en överraskande vital låt, trots att endast trumslagaren återstår från originalsättningen:
https://www.youtube.com/watch?v=Y_VP7E3tUFM
Sångerskan i videon bär på ett fascinerande musikaliskt arv och sjöng redan på åttiotalet i detta band, vars sound förtjänar att återupptäckas.
https://www.youtube.com/watch?v=YBu5lL9i5n4
Basisten i videon återfinns även här i ett annat band där hennes make både sjunger och spelar gitarr. En intressant musikalisk konstellation, med bandmedlemmar från U.S.A. England och Brasilien med en tydlig musikalisk personkemi:
https://www.youtube.com/watch?v=DMS53p6MJ9w
Jag försöker vara optimistisk, men det är svårt. Talar ofta med omgivningen om tillståndet i Sverige. Ett fåtal hakar på och håller med mig, medan flertalet fortfarande lever kvar i att sådana som jag som för problemens orsak på tal är rasister. Så min optimism finner jag i att allt färre prenumererar på gammelmedia och tittar på SvT. Henrik Jönssons senaste film var verkligen "all time high". Jag tror att folk så sakteliga håller på att få upp ögonen för vari felet består.