Det här är ett tankeexperiment, men ha tålamod. Jag försöker göra en poäng. Ni vet, med jämna mellanrum får vi veta att svensk public service har “högt förtroende” bland folket. Det är alltid SOM-institutet vid pålitliga Göteborgs universitet som levererar underlaget och siffran brukar anges till mellan 60-70%. Och det är ju onekligen ett bra resultat. Fast det är klart: 87% vore ännu bättre. För att inte tala om 100%.
Iraks tidigare president Saddam Hussein fick 100% av rösterna i valet 2002. Valet gällde huruvida hans brutala diktatur skulle fortsätta några år, eller decennier, till. Det tyckte irakierna att den skulle göra. Den tidigare högste ledaren i Nordkorea Kim Jong-Il vann 99,9 % av rösterna i valet 2009. Raul Castro fick 99,4% röster i det kubanska valet 2008 och Syriens Bashar al-Assad säkrade 97,6% röster i landets presidentomröstning 2007.
Nu är jag inte säker på att SVT och SR:s chefer vill ha hundraprocentigt förtroende bland folket. Det är nämligen bara i diktaturer som statsmedia brukar prestera så bra. Det skulle faktiskt se rätt konstigt ut om alla bara tittade på SVT och lyssnade på Sveriges Radio och därtill kände fullt förtroende inför figurer som Peter Rawet, Cecilia Uddén, Kerstin Holm, Televinken, Louise Epstein och Carina Bergfeldt. Men av någon underlig anledning ligger alltid svensk statsmedia stadigt parkerat på en siffra som är just precis lagom. Den är hög – men inte för hög.
Vilket är praktiskt.
Sjuttioprocentigt förtroende är bra men inte creepy bra. Det finns fortfarande utrymme för förbättring. Public service kan alltid “satsa mer”, sikta högre. Och det gör man – förändringsarbetet pågår ständigt. Nya avdelningar uppfinns, gamla läggs ner, och i ett kommande brev från Dårkolonien ska ni få läsa mer ingående om en av SVT:s intressantare avdelningar: Media Development Office. Det vet du inte vad det är, men de sysslar med bistånd.
Bistånd, tänker du? Aha. Alltså typ som Sida?
Ja, precis som Sida. MDO har också ett nära, ekonomiskt samarbete med just Sida. Det är en intressant konstruktion, fast när jag ringde ansvarig chef på SR och ställde frågor om verksamheten la han på luren. Klick. Han blev mycket förnärmad. Arg, rentav. Enligt MDO själva arbetar de med ”transparens” men den transparensen satt långt inne. Jag fick stöta på hos Cilla Benkö innan ett begripligt svar kom. Det är ju så här: många på SR och SVT tycker att jag ska låta dem vara ifred så att de kan tulla på med sitt i godan ro. Det är de som granskar saker – inte jag – jag har fattat fel. Men tyvärr är jag lite trögfattad.
I våras (för ett år sedan) hade jag f.ö. kontakt med Uppdrag Granskning. Jag frågade om de inte skulle granska sitt eget företag någongång, apropå makthavare med stora resurser och enorm räckvidd. En av deras ansvariga utgivare lugnade mig:
”Det är på gång.”
Vi väntar tålmodigt.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Åhh vad jag fullkomligt älskar ditt tålmodiga och djupt initierade arbete med att försöka skydda skattebetalarnas surt förvärvade slantar och om och om igen blottlägga den pengaslukande, ”demokratiska” public service institutionen SvT/SR hydraliknabde irganisation. Jag uppskattar verkligen hur du blottlägger hur SvT/SR-koncernen oförtrutet, altuistiskt och ”helt neutralt” förser oss med dagliga infall och ”nyheter”. Älskar verkligen dina formuleringar och hur du likt ett klipulver om och om igen skaver som bara faen utefter ryggraden på ledningen i den organisationen. Lova att du inte slutar med det. Hoppas verkligen att den sittande regeringen vågar och orkar erbjuda dig ordförande-uppdraget att förutsättningslöst utreda SvT/SR’s framtida organisation och finansiering. Vi är många härute som klappar i händerna när dina texter och idoga arbete publiceras. Just luv it 👏
Lite märkliga förtroendesiffror som inte förändras mer än marginellt. Med tanke på att många unga människor inte verkar använda sig av PS. Stor andel av alla de nya svenskans tror jag inte heller vet så mycket om SR och SVT:s programutbud. De tycks ha egna kanaler. Minns när Janne Josefsson frågade en man i en invandrartät stadsdel om de visste vem han var. Nej vi ser inte på SVT svarade han.