Inte säker någonstans.
Den tidigare standardkommentaren: "Jag trodde det var smällare" – har ersatts av det nyktrare "Inte säker nånstans." Svensson har vaknat upp. Till det som fortfarande är Löfvens Sverige.
Fler och fler vanliga människor får mål i mun – säger högt sånt de förut bara tänkte – Till och med när de står framför statstelevisionens kameror. Samtidigt går socialdemokraterna som tåget i opinionen och, ja… i mina mörkaste stunder tänker jag att det kommer att krävs massor av fler terrordåd och masskjutningar för att vi som kollektiv ska förstå: de människor som rörde till denna giftiga soppa är inte de som ska städa upp i köket. Jo, egentligen borde de tvingas att torka upp efter sig, men… ni fattar.
Vänstern å sin sida kör på med sin favorit-kastfras: “Kristerssons Sverige”… De rabblar den dagligen, utan att blinka. Magdalena Andersson maler på i intervju efter intervju och starrbligar istadigt på reportern, pratar med låg, entonig röst. Skyller ifrån sig lika trovärdigt som ett barn som krossat ett fönster och fortfarande står och håller i slangbellan – och helst på SD. Och Kristersson. Hennes lydiga knähundar på DN, Aftonbladet, ETC, Arbetet bjäbbar skadeglatt i bakgrunden:
“Gör något åt skjutningarna!”, “Gör något åt bombdåden!”, “Vakna’rå Strömmer!”
Fräckt så att man baxnar.
Fittigt, för att använda ett franskt uttryckt, men jag tror ni förstår vad jag menar: vänstern argumenterar mot bättre vetande. Alla vet varför vi befinner oss där vi är och det har till stor del att göra med att socialdemokraterna under åtta års tid vägrade att ta med hårdhandskarna mot gängen och därtill lät bängbulan Dan Eliasson sitta kvar som Rikspolischef. Han, Morgan Johansson och Stefan Löfven ville aldrig “knäcka” några gäng. Deras fokus låg på att smutskasta SD och alla andra som, med varierande social fingertoppskänsla, försökte påtala det faktum att situationen ute på gator och torg, runt om i hela Sverige, började bli extremt allvarlig:
“Det här håller på att gå helt åt helvete, killar!”
Och inte bara på gator och torg. Den religiösa extremismen frodas i en rad källarmoskéer… (eller som SVT väljer att kalla den “kontroversiella islamismen”… 240 000 ungdomar beräknas leva i någon form av hedersförtryck hemma, 68 000 kvinnor och flickor kan, enligt socialstyrelsen, ha utsatts för könsstympning (ytterligare 13 000–23 000 ligger i farozonen)… Morgan, Stefan och de andra fick massor av såna signaler, inte bara från poliser, forskare, myndighetsexperter, tjänstemän… även fristående debattörer skrek sig blå i ansiktet för att varna.
Svaret?
“Rasist! Rasist!”
Och fokusförflyttning: ett ständigt pratande om nazism och ett ständigt opratande om islam, klankultur, balkongflickor, barnrån och hedersförtryck. Jo, islam nämndes i och för sig ibland – men i nio fall av tio som en del av ordet “islamofobi”.
Och, ja.. jag vet att jag tjatar om detta. Jag vet. Tro mig; jag är fullt medveten om att jag är som en skiva som hakat upp sig. Men om vi vill rädda kvar delar av det gamla Sverige är det av största vikt att inte glömma bort vilka som i förstone ställde till det här erbarmliga eländet. De människorna ska aldrig få chansen att bestämma över något som har med invandring, integration och brottsbekämpning igen. Ja – Ulf Kristersson är statsminister och han satt och höll käft som minister under galenpannan Reinfeldt; jämn i mun som en kaklånare. Det glömmer vi aldrig, men i nuläget är han och hans regering det minst dåliga alternativet jämfört med Löfven, Andersson, Johansson, Ygeman, Damberg och de andra Pappenheimarna. Det vore katastrof att släppa fram dem till köttgrytorna igen. Det är ingen lek nu – har i och för sig aldrig varit – men helt oskyldiga människor dör och skadas i en alarmerande takt när de kriminella drägget tar över det offentliga rummet och gör som de vill. Den svenska statsapparaten är akterseglad av Rawa “Kurdiska Räven” Majid och tusentals till som han; detta crescendo av extremism, gängkriminalitet och “naivitet” eskalerade under Morgan Johanssons vaktskift.
Han avfärdade och förhalade. Hånlog konsekvent åt vanliga människors oro. Precis som Mona Sahlin på sin tid. Vissa tycker att hon ska ha cred för att hon till slut vaknade upp ur sin Törnrosa-sömn och erkände att hon varit en bromskloss i kampen mot hederskultur, men det bygger på att man köper hennes – helt orimliga – version av att hon “inte förstod”. Hon förstod. Det gjorde Morgan Johansson också, men för dem handlade allt om att bekämpa “främlingsfientlighet” (verklig som inbillad) – och inget om att se verkligheten i vitögat.
Det är arvet efter den moderna socialdemokratin; en cynisk laissez-faire-politik som fyllde svenska städer med arbetslösa män från Mellanöstern och Afrika och hoppades att allt skulle ordna sig av sig själv. En liten lagändring här, ett delbetänkande där… ett ömkligt duttande som varken gjorde till eller från. En institutionaliserad feghet när det gällde att mota medeltid i grind. Perfekt illustrerat av den här godbiten; minns ni den?
Detta var den undfallande, intill absurditetens gräns, servila attityd som präglade – och fortfarande präglar – det offentliga Sverige. Glöm aldrig vilka dessa människor var. Jag vet att många vill att vi ska sluta “tjafsa” om vem som är skyldig till vad och istället fokusera på att lösa problemen. Men steg ett i den processen är att systematiskt rensa bort såna som Ylva Johansson, Anders Danielsson, Mona Sahlin, Erik Ullenhag, Annie Lööf, Fredrick Federley etc. från alla ledande positioner i samhället. De finns även på tjänstemannanivå: de patologiska förnekarna, skönmålarna, kringpratarna, svammelpellarna… Människorna som aldrig vågar kalla saker för deras rätta namn, aldrig kan erkänna ens de enklaste samband och som kommer att gå fram till sin egen, frivilligt ihopsnickrade giljotin och sticka huvudet i den med ett triumferande leende; för att de tror att man är “god” om man säger att man “gillar olika” – även när det står klart, bortom allt rimligt tvivel, att “de olika” inte gillar tillbaka utan fastmer vill riva ner och förstöra allt som är svenskt, progressivt, modernt och civiliserat.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Jens ett av de bästa och rakaste brevet. Dags att vakna upp nu och göra en rensning inom myndigheter och politiska beslutsorgan. Du är bara bäst. Läser just nu din och Mustafa bok om ånger,ler och skrattar ofta men får skrattet i vrångstrupen lika ofta när den enbart beskriver sanningar.
Låt aldrig din skiva sluta spela Jens, du har en fantastisk förmåga att sätta ord på den desperation som väldigt många av oss känner.
Speciellt då många verkar tycka att det är allas fel utom de som verkligen är skyldiga till det som händer nu.
Talade med en kollega vars man har arbetat på olika poster inom polisen i många år, men nu lämnat.
Hon sa(och det här är ett par år sedan)att polisen totalt tappat kontrollen över utvecklingen.
Tänker ofta på hennes ord när jag ser vad som nu sker.