I de finaste familjer.
Gäddorna fortsätter att nappa på Dumpen.se. Med oförminskad styrka. De verkar aldrig ta slut. Varför? Kanske för att gäddbeståndet är mycket större än vi befarat.
Dumpen.se rullar vidare, trots stundande rättsprocess om förtal samt en ständigt pågående motkampanj från tidningen ETC. Patrik Sjöberg och Sara Nilsson går med stormsteg mot gäddfångst nr. 500 och frågan infinner sig: hur stort måste det sammanlagda underlaget – mörkertalet – vara för att de ska få ihop så många konfrontationer?
Tio gånger större? Hundra? Tusen?
Finns det ens så många lastbilschaffisar i Sverige?
Apropå det sista: här är ett axplock av de “gäddor” som konfronterats sedan starten för tre år sedan: en högt uppsatt fackordförande med kompisar bland ännu högre uppsatta socialdemokrater, en betrodd Centerpolitiker, en rektor med prestigefyllda utredningsuppdrag, en Moderatpolitiker med karriärambitioner, en aktad professor på Södertörn, en officer och SAAB-anställd med känsliga arbetsuppgifter inom försvaret. Listan på gäddor med fina positioner i samhället är lång, och skulle kunna göras mycket längre.
Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: till slut kommer en riksdagsman att fastna i Dumpens garn. Få trodde att Dag Larsson (s), Kjell Jansson och (m) Hans Forsberg (m) skulle figurera i utredningar om sexköp och bordellbesök. För att inte tala om f.d. justitieminister Lennart Geijer (s).
…men plötsligt händer det. Precis som i Trissreklamen.
Och antagligen är det först då vi kommer att få en verkligt animerad debatt om en uppdaterad svensk lagstiftning när det gäller barns säkerhet på nätet; en debatt med samma intensitet som den om SD.s “trollfabrik”. Tills dess kommer de flesta med makt att förändra att titta åt ett annat håll. Kanske är det förståeligt. Ämnet är obehagligt. Man vill inte veta. Jag har pratat med flera skribenter och journalister om fenomenet Dumpen.se de senaste åren och den vanligaste reaktionen är:
“Usch. Hemskt. Vill inte höra. Klarar inte att se när barn far illa.”
Igen: förståeligt. Men vem ska skriva om fenomenet “barnkära” människor om nästan alla slår ifrån sig med att det är hemskt och äckligt? Vilka ska driva opinionen? Pedo Hunting Sverige? Alexander Bard? Knarkförsäljning till barn är också hemskt, men vi överlåter inte frågan åt NMR.
För tre år sedan kom Riksrevisionen med rapporten “Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn" – stora utmaningar för polis och åklagare.” I den slår riksrevisor Helena Lindberg och revisionsledare Jenny Lee fast:
“Särskilt brottet ‘utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling’ trängs ofta undan av andra brott. För att upptäcka och hantera detta brott krävs nämligen aktiv spaning och uppsökande verksamhet, som dessutom behöver ske i nära samverkan med kommunernas socialtjänst. Risken att detta inte kommer till stånd är uppenbar eftersom isöb-grupperna har ett stort inflöde av barnpornografi- och gromningsbrott.”
En analys som korrelerar med den stora mängden infångade “Dumpengäddor”, och om det är något Dumpen.se visat med sin verksamhet så är det att antalet män (och enstaka kvinnor) som, i sexuellt syfte, söker av nätet efter minderåriga är betydligt större än vi trodde. Många av dessa individer opererar därtill i skydd av sin sociala status och höga position i samhället. Det är inte bara sär skrivande “reflexvästar” och långtradarchaffisar som försöker stämma träff med 13-14-åriga barn för “sex” (i juridisk mening våldtäkt) på skumt upplysta platser. Antalet akademiker, pedagoger, förtroendevalda, it-experter m.fl. som dyker upp för att träffa vad de tror är ett försvarslöst barn är uppseendeväckande. Dessa samhällets stöttepelare saknar ofta helt spärrar och använder samma dumma undanflykter som alla andra när de blir påkomna:
“Jag kom hit för att säga att det här är fel.”
“Jag kom hit för att varna barnet för såna som jag.”
“Det var barnet som ville träffas.”
“Barnet uppmuntrade mig att skicka dick-pics.”
“Det vara bara fantasier.”
Sara och Patrik: “Fantasier? Men du dök ju upp på avtalad tid och plats?”
Den barnkäre: “Vi skulle bara prata…”
Sara och Patrik: “Du skriver i chatten att du vill knulla barnet i alla hål?”
Den barnkäre: “Jag tänkte aldrig göra nåt…”
Etcetera.
Dessa monster finns även inom journalistkåren. Fallen med James Gordon Meek och John Griffin fick dock inget större genomslag i svensk media…
…och egentligen inte i USA heller. Ansedda Rolling Stone valde att vinkla sin inledande rapportering om James Gordon Meek till att hans häktning skulle ha att göra med helt andra saker än sexuella övergrepp mot barn – tidningen försökte få det till att FBI gjort husarrest hos Meek för han skrivit om nationella säkerhetsfrågor. NPR har skrivit en intressant artikel om det här försöket till nedtystning.
Finns det svenska journalister och medieprofiler som har barn som “specialintresse”?
Ja.
Påverkar det rapporteringen kring Dumpen.se? Om det till exempel skulle jobba en väldigt “liberal” reporter på, exempelvis, ETC?
Troligen.
SVT försökte f.ö. göra en längre dokumentär om Dumpen, fast den gick i stöpet. Jag har skrivit om orsakerna bakom debaclet här och här. Tillsammans med en annan person skriver jag också på ett längre reportage om några högt uppsatta män i Stockholms IT- och advokatvärld som ägnat sig åt grovt sexuellt utnyttjande av barn – spädbarn – och djur. Rättegång väntar. När den är avklarad kommer reportaget av publiceras i sin helhet. Min kollega och jag träffade en av de berörda männen förra sommaren för en intervju. Vid tillfälle ska jag plocka ut de bästa bitarna ur det samtalet och spela upp dem i Pladder. Det var en fascinerande inblick i en pedofils psyke. Just den mannen är en sån person som är den sista man skulle kunna tro har pedofila böjelser. Den andre mannen arbetade på en välrenommerad advokatbyrå. En av hans närmsta kollegor var specialiserad på mål som handlade om sexuella övergrepp mot barn. Förstämningen på den arbetsplatsen blev, som ni förstår, stor.
Mer om detta framöver.
Tills dess håller vi ögonen på Dumpen.se
Snart kommer Riksdagsgäddan.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Godkväll och tack för post. En fråga, varför håller den där skitblaskan/publikation ETC, som inte gått runt ens ett år av 42 år utan statsstöd, presstöd och mediastöd, pedos om ryggen. Varför kritiserar ETC dumpen och försvarar pedos?
Är de så 100% beroende av sina stöd att de inte vågar stöta sig med makten, och i så fall vad säger det om makten, o/e hur många pedos finns i deras närhet? Det här samhället är mycket sjukare än vad vi tror och journalisterna som skulle granska makten är de största syltryggarna av alla (närvarande undantagna naturligtvis ).
Som mamma blir man nästintill galen att höra att det är så många djävulska individer out there.