Gästkrönika: "Försvara sekularismen!"
Faw Azzat påminner om att alla svenskar, särskilt de med utlandsbakgrund, har ett större ansvar än någonsin att bekämpa religiös extremism – inte minst inom den offentliga sektorn.
Sekularism är fundamentet för en rättvis stat. Det är principen om att staten och religiösa institutioner ska hållas åtskilda och att ingen religion ska ges företräde framför någon annan inom den offentliga sfären. Det är en princip som står som den yttersta symbolen för en opartisk stat.
Under lång tid har Sverige hyllat just sekularism som en grundläggande princip för att kunna skapa en rättvis och inkluderande nation. Dessvärre har denna princip på senare år satts på hårda prov. Rapporter om islamistisk infiltration i den offentliga sektorn är legio – krav om särbehandling och undantag för exempelvis religiösa klädesplagg har rests i ett drygt decennium.
Sameh Egyptson hävdar i sin 700 sidor långa doktorsavhandling “Global politisk islam? Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige” att svenska politiska partier och myndigheter har infiltrerats av islamister från Muslimska Brödraskapet. Infiltrering av islamister eller andra extremister i den offentliga sektorn utgör inte bara ett hot mot vår nation på ytan; den gräver djupt ner i rötterna av den svenska sekulära staten och samhället som helhet.
Mänsklighetens historia bjuder på många mörka exempel där sekularismen försvunnit i det tysta när människor och myndigheter inte aktivt kämpat för att bevara den. I länder som Iran och Afghanistan har religiösa grupper framgångsrikt kapat makten och suddat ut staternas neutralitet och sekularitet ur historieböckerna. Resultatet blir dystopiskt: begränsade individuella rättigheter, krossade mänskliga rättigheter, otyglade blasfemilagar och en tydlig ökning av religiös påverkan på lagstiftande och politik.
Det är en resa bakåt i tiden som vi inte vill göra i Sverige. Tro mig.
Sverige står inte på något sätt undantaget från de svåra utmaningar som den växande extremistiska islamismen medför och det är hög tid att alla svenska medborgare inser det. Islamism, som står i direkt motsats till sekularism – genom främjandet av en radikal tolkning av islam och införande av sharia-lagstiftning – har på sistone krupit allt närmare det svenska samhällets hjärta.
Det finns många sätt att försvara sekularismen, men ett första kraftfullt steg vore att införa ett totalförbud mot samtliga religiösa attribut för alla anställda inom offentlig sektor. Det är viktigt att understryka att en sådan åtgärd inte stryper individens rätt till religionsfrihet – den ska snarare ses som ett sätt att säkerställa att anställda inom den offentliga sektorn inte utsätter andra för sina övertygelser utan “bara” representerar den svenska staten. Det privata och det offentliga ska och bör hållas åtskilda för att säkerställa en neutral och rättvis offentlig tjänst.
Vissa religiösa attribut, exempelvis hijab – oavsett om de bärs av tvång eller som ett påstått "fritt val" – tjänar dessutom ett större syfte som är både undertryckande och mörkt. Hijaben är en symbol för att bibehålla den patriarkala samhällsordningen. En ordning som står i direkt konflikt med våra svenska värderingar om jämställdhet och sekularism. Därför bör de inte tolereras under arbetstid för anställda inom exempelvis vård och hemtjänst. Det är hög tid att vi markerar nolltolerans mot något som helt uppenbart underminerar våra grundläggande värden kring demokrati och jämställdhet mellan könen.
Som barn till två invandrare från Irak har jag sett hur islamismen förstört mina föräldrars hemland. Jag har fått ta del av skrämmande berättelser om hur extremism och religiös påverkan underminerat sekularismen och förvandlat Irak till en plats där individuella rättigheter och mångfald trampas på dagligen. Jag är rädd att nästa generation, inklusive jag själv, kommer att förlora mer än vi kan föreställa oss om vi inte aktivt försvarar vårt öppna samhälle nu när vi får nästan dagliga rapporter om hur religiösa grupper infiltrerat både politiska partier och det offentliga Sverige. Det är därför jag med övertygelse hävdar att sekularismens principer är absolut nödvändiga för att upprätthålla en samhällsordning som bygger på (verklig) rättvisa och (verklig) inkludering.
Det är oerhört viktigt att vi alla – särskilt de av oss som har invandrarbakgrund och som har sett våra egna hemländer eller våra föräldrars hemländer drabbas av religiösa grupper – nu går i bräschen för att öka kunskapen hos allmänheten. Många svenskar har inte förstått omfattningen av den fara islamism utgör för vårt moderna, sekulära samhälle. Genom att införa ett kraftfullt förbud mot religiösa attribut inom den offentliga sektorn kan vi skapa ett “skyddat rum” kring våra värderingar och säkerställa att kommande generationer slipper utstå de skrämmande konsekvenserna av extremism. Den extremism mina egna föräldrar var tvungna att uppleva i sitt hemland och som nu förföljt dem ända upp till norra Skandinavien.
Ett sådant förbud skulle inte enbart utgöra en reglering; det skulle också fungera som en stark och viktig signal till omvärlden: Sverige står orubbligt fast vid sina sekulära värden och de principer vi bär med stolthet.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Faw Azzat är en nykter och klarsynt kvinna som påvisar myntets baksida, se här
vad som väntar den intet ont medborgaren i mellanmjölkens land. Densamme
som likt Stefan Löfven aldrig kommer att kritisera Islam, utan påtalar att här i
Sverige har vi minsann religionsfrihet!! Vilken frihet? Jag vill ha frihet att slippa
ifrån den här våldsideologin!!
Precis. Så bra och viktig text. Koranen finns på svenska och den har jag läst, Liksom Bibeln och mycket om andra religioner.
Den enda religion som bygger på våld, förtryck och erövring av hela världen är Islam. (Det finns flera små religioner som bygger på förtryck.) Och så finns kristendomen, som bygger på kärlek. Tyvärr verkar Svenska kyrkan ha lämnat kristendomen och ersatt den med kvasisocialistiska budskap.