Den ironiska nazi-civilministern
Hur länge hade Ida Karkiainen ironiska nazisympatier? Varför är preskriptionstiden olika för olika människor? Varför är SD värre än ISIS?
Kort sammanfattning av Hitlerhälsnings-gate hittills: civilminister Ida Karkiainen fångas på bild när hon tittar in i kameran och gör vad som ser ut att vara Hitlerhälsning. Oklart hur gammal hon är när det sker. Femton eller sexton? Sjutton eller arton? Arton eller nitton? Också oklart hur länge hon hade kvar sina eventuella (ironiska) nazisympatier. Ingen verkar veta exakt och ingen verkar heller riktigt bry sig. Allra minst hennes eget parti som i vanliga fall får sägas vara mycket känsligt för såna här ideologiska kopplingar.
Civilminister Karkiainen har dessutom i många år bott ihop med en person, Mattias Lind, som sägs ha spelat in en låt med följande textrader:
“Adolf visste vad han skulle göra med dessa as, han byggde rum och fyllde med gas.”
Lind och hans rockband Raubtier repar också i en lokal där det hänger en sydstatsflagga på väggen men det är inget hans sambo verkar ha reagerat särskilt starkt på. För Expressen förklarar hon att hon inte har något med “inredningen av deras replokal att göra” och att hennes eventuella heilande en gång i tiden kan ha varit “ironiskt”.
När Aftonbladet frågar om hon vet att hennes sambo har spelat in en cover på en av vit makt-bandet Pluton Sveas låtar (med eget texttillägg om gaskamrar) svarar hon:
“Det har jag ingen kännedom om.”
Vän av ordning frågar sig: låter detta trovärdigt? Fråga dig själv: om din partner hade spelat in musik med referenser om att gasa ihjäl människor – och därtill spelade i ett band som vänstervridna Expo (delvis) kopplar till högerextremism… hade det passerat under din radar? Och om du dessutom satt som ledamot i en parlamentariskt sammansatt kommitté som har till uppdrag att överväga förbud mot rasistiska organisationer… hade du missat symboliken i sydstatsflaggan och i gaskammartexten? Hade du ignorerat att din sambo (delvis) anses höra hemma i en högerextrem sfär?
I så fall är du en idiot.
Apropå idioter: att en ledamot i en sådan kommitté inte skulle se det problematiska i ovan nämnda sydstatsflagga, eller att hon skulle missa att informera sin nya chef (regeringschefen) om att hennes sambo har/har haft extrema politiska åsikter långt åt höger… det faller givetvis på sin egen orimlighet. Eller så är vår nya civilminister en idiot. Efterbliven på riktigt. Det torde stå klart för var och en vid det här laget. Till och med för Per Svensson på DN.
Vissa anser att hela den här märkliga historien bör sorteras under rubriken “ungdomsförsyndelser”. Eller att man får ha lite överseende med hembräntfestande ungdom i glesbygd för såna vet man ju hur de är, hö-hö. Vilken Kramfors- eller Haparandabo har inte heilat lite på skoj mot kameran på någon fest någongång? Eller åkt skoter på fyllan? Eller tjuvjagat? Eller bränt ett kors utanför en flyktingförläggning? Vänstern slår just nu knut på sig själva för att relativisera vad en av deras egna kanske, kanske har gjort – ironiskt.
Det är löjeväckande att se.
Daniel Swedin (Löfvens gamla talskrivare) resonerar bra om hyckleriet i tidningen Arbetet. Han skriver:
“Att ställa frågor om vad en minister gjorde som 15-åring är inte per automatik ett uttryck för lantisförakt. Att ha överseende med politiska idiotier bara för att de försiggår i Haparanda är det däremot.”
Allt detta för oss till Jimmie Åkesson.
För vissa människor är han och hans parti något långt värre än både IS, Al Shabaab och Al Qaeda. Den moraliska indignationen över Sverigedemokraterna toppar mord på yazidiska barn, uppeldandet av politiska fångar i järnburar och homosexuella som kastas ut från höga hustak.
Jag känner själv människor som med jämna mellanrum får koleriska utbrott på Facebook och Instagram över SD men som inte verkar uppröras det minsta av islamistiska illdåd som massakern på Charlie Hebdos redaktion, 2015 (12 döda, 11 skadade), massakern på nattklubben Bataclan m.fl ställen, 2015 (130 döda, 350 skadade) eller massakern på Garissauniversitetet i Kenya, också 2015 (148 döda, 79 skadade). De upprörs inte ens över barn som skjuts och rånas här på hemmaplan, i Flemingsberg eller på Hisingen.
Man måste fråga sig: hur är detta möjligt?
Varför är SD, och i förlängningen, Jimmie Åkesson ett sådant fruktansvärt rött skynke för framför allt socialdemokraterna? Ytligt sett är svaret enkelt: SD påminner S om deras eget förflutna. S stod inte upp mot nazisterna under andra världskriget – då det faktiskt hade kostat något att göra det – så istället måste man göra det nu. På twitter. På Instagram. På Facebook. På Tik-tok. Till intet förpliktigande, men ändå.
Det är svårt att inte se dessa “ställningstaganden” som en klassisk överkompensation.
Men det måste finnas fler förklaringar. Det kan inte bara vara transiteringen av tyska ockupationssoldater till Norge och järnmalmsaffärerna med Hitler som spökar. Det måste, rimligtvis, handla om andra psykologiska mekanismer. Kanske är det så enkelt som att Jimmie Åkesson är “den andra kvinnan”. Älskarinnan. L’autre. Den som många socialdemokratiska väljare valt istället för sin ursprungliga partner. Och det är verkligen många.
I valet 1994 fördelades svenska folkets röster så här:
SD fick 13 954 röster (0.25% av totalen).
S fick 2 513 905 röster (45.25% av totalen).
I valet 2018 blev siffrorna följande:
SD – 1 135 627 röster (17.53% av totalen).
S –1 830 386 röster 28.26 % (av totalen)
På tjugosju år har alltså S minskat med 17 procentenheter Medan SD har ökat med 17. Nästan exakt.
Moderaterna då?
Valet 1994 fick de 22.38% av rösterna – 2018 fick de 19.84%. En förändring på drygt två procentenheter. Det borde – således – vara svårt, näst in till omöjligt, att förneka att SD är nya S. SD:s väljarbas består till största delen av före detta socialdemokrater. Givetvis har SD en hel del yngre väljare också, som inte hann rösta på S när det begav sig. Och S har, av förklarliga skäl, tappat många väljare födda på 1920- och 1930-talet. Man förmår heller inte locka nya förstagångsväljare på samma sätt som förr. Den långsiktiga trenden talar sitt tydliga språk: S och SD-väljarna är kommunicerande kärl; Jimmie Åkesson lockar arbetarväljare. De accepterar hans förflutna – det anses preskriberat. Och det har heller inte kommit fram några bilder, varken nya eller gamla, där han heilar. Däremot har det kommit fram en massa andra graverande uppgifter om andra Sverigedemokrater – till exempel att de lyssnar på Vit Makt-musik:
…men Åkesson har ett förflutet i den högerextrema miljön. Det anser många experter. När han gick med i SD hade partiet ännu inte skakat av sig sitt bruna förflutna. Visst, han var ung, en oerfaren tonåring, men han borde ha vetat bättre. Och ränderna går aldrig ut. Till skillnad från dem på civilminister Karkiainen. Hon var ju bara ett barn när hon heilade på den numera rikskända bilden och vad förstår ett barn?
Det beror på vem man frågar.
En stor del av vänstern tyckte att vi skulle ta Greta på allvar när hon var barn. Miljöpartiet vill sänka rösträttsåldern till sexton. Enligt den logiken var både Jimmie Åkesson och Ida Karkiainen vuxna när de rörde sig i sina respektive tvivelaktiga kretsar; de visste till vilket sällskap de sökte sig, de förstod konsekvenserna av sitt handlande och därmed bör de kunna hållas ansvariga för det långt i efterhand.
Jag är inte säker på att jag själv håller med om detta. Varken i det ena eller det andra fallet.
Det är, hursomhelst, inte svårt att föreställa sig paniken i den nyutnämnda civilministerns inre när Expressen konfronterade henne med den olycksaliga bilden häromdagen. Antagligen visste hon inte ens om att den existerade och hon svarade utan att tänka sig för: “Jag kan ha heilat ironiskt” etc. Det där är kanske sant, fast det kommer vi såklart aldrig att få veta. Vad vi däremot vet är att den här historien kommer att förfölja Karkiainen – och socialdemokraterna – för lång tid. Bilden i fråga är redan ett odödligt meme och kommer att reproduceras i det oändliga. Den har ingen preskriptionstid.
Varken ur humoristisk eller politisk synvinkel.
Kommentarer till artiklar förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte att betrakta som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Detta är en fullkomligt strålande analys, Jens. Tack även för Swedins krönika, trevligt att läsa något så vettigt från honom, riktigt bra. Egentligen är det bara en aspekt jag saknar, kanske en detalj, men ändå; Karkiainen är fortfarande sambo med Lind. Hur i allsin dar kan hon påstå att hon inte har några kopplingar till vit-maktmiljöer? Guilt by association ska man kanske inte ägna sig åt, men hur kan hon trivas i dessa kretsar? Eller ska vi se hennes engagemang för förbud mot rasistiska organisationer som ett utslag av verklig kännedom i ämnet, en önskan att stävja något hon faktiskt känner till?
Hur man än vänder och vrider på det så kommer man ändå tillbaka till socialdemokraternas och ’antirasisternas’ enorma hyckleri som ligger som en våt filt över alltihop. Det är häpnadsväckande.
En annan sak som är lite märklig är att många inom vänstern har plötsligt hailat i ungdomen den såg man inte komma 🙂