Mild, tropisk kväll uppe på berget. Jag ser ända till Norge i öst och till Malung i väst. Svårt att sova. Går långpromenad i skogen. Solen glöder röd och jättelik i de blå kullarna vid horisonten. Lyssnar på femton låtar av Tom Petty på raken. Den ena bättre än den andra. I Need to Know, Wildflowers, I Won’t Back Down, American Girl … Blir frustrerad. Hur fick han till det? Hur kan man ha en så bottenlös brunn att ösa kreativitet och idéer ur? Fast mest av allt är jag förstås tacksam. Glad. Över att han hann ge oss så mycket fantastiskt innan han dog i förtid.
Snubblade över ett nytt begrepp häromdagen – ett som perfekt beskriver det pallisarna håller på med: stokastisk terrorism. Eller tja, hela vänstern gör det ju: de trissar upp tonläget med ett ständigt bjäbbande om nazism och främlingsfientlighet (och klimatet) så att nån dåre till slut får för sig att han “måste” skjuta Donald Trump. Eller Charlie Kirk. Eller slå ihjäl en brittisk konservativ tant.
Eller skjuta Palme.
Begreppet myntades ursprungligen av den brittiske riskanalytikern Gordon Woo för tjugo år sedan, i samband med nåt han kallade “probabilistisk modellering av terrorismrisk”. Alltså, när offentliga personer genom hatisk eller demoniserande retorik i massmedia ökar risken för ideologiskt motiverat våld utfört av ensamma individer, utan direkt order eller samordning. Det stokastiska våldet är statistiskt förutsägbart, men individuellt oförutsägbart.
Det kanske är det jag sysslar med? När jag hela tiden lyfter fram utländska brottslingar i min blogg? Som den här amöban: barnvåldtäktsmannen Shabir Ahmed som av oklar anledning inte kunde gjutas in i cement och dumpas i Nordsjön.
Han kunde inte ens utvisas och hans fall har blivit en belastning för den brittiska regeringen. Ahmed är numera en fri man efter 14 år i fängelse.
Han borde givetvis aldrig släppts ut.
Vad är motsatsen till stokastisk terrorsim? Stokastisk apoteos?
Jättefint att lille Abdele ville hjälpa till efter den brutala knivhuggningen av en femårig flicka, men man får nästan intrycket att han var först på plats? Var han det SVT?
Läser man SvD tonar en annan bild fram.
Jag kanske är småaktig nu. Förlåt i så fall. Men troligen lyfter SVT hellre fram en svart Abdele än en vit Axel. Å andra sidan: Tänk om Axel är adopterad? Från Somalia? Vilken twist det vore …
Usch. Jag börjar bli lika bitter som Tommy Robinson. Han som bara fokuserar på utlänningar och deras brott. Men jag har rätt att vara bitter. Sådeså. Och du med. De stal vårt land och allt våra förfäder släpat ihop till. De gav bort det till otacksamma främlingar som föraktar det och som kräver att vi ska underkasta oss deras vidskepliga pissreligion. Hur skulle man inte kunna vara bitter, då?
Björnbergs-Jon, Brogren, Vargfors-Fredrik och Hanna från Arlöv slet ut sig i de djupa skogarna och på tvätteriet – bara för att det där apskaftet i sjukhuskläder ska kunna stå och skrika ut sitt illa maskerade judehat framför sjukhusets entré.
Urk.