Varje dag dyker nyheter om vansinniga våldsdåd upp i mitt sociala medier-flöde. Ofta hinner jag tänka: “Fast det där måste ju vara bluff. Det där KAN inte ha hänt. Om det vore sant borde jag ha hört om det på Aktu–”
Jag kommer på mig.
Så dumt. Så naivt. Även jag är hjärntvättad.
Nu ser jag långt ifrån alla Aktuellt- och Rapport-sändningar, men en hel del och jag kan – efter en del research – konstatera att en viss sorts nyheter ofta lyser med sin frånvaro i statsmedia. Hela USA talar just nu om mordet på Austin Metcalf (vit). Och domen mot mördaren Karmelo Anthony (svart), men i svensk statsmedia är det mer eller mindre tyst om det hela. Till skillnad från när George Floyd var på tapeten. Varför? Jo, för att vita som dödar svarta är intressantare; det passar “narrativet” (om strukturell rasism) bättre.
Jag vet att Nike, Cecilia, Katia och de andra pratar om sånt här på sina redaktionsmöten. Och om de potentiella implikationerna av den information de sprider. De är inte dumma. De förstår sambandet.
… och problemet med statsmedia är, som jag påpekat så många gånger förr, inte vad SVT och SR väljer att skildra utan vad de väljer att inte skildra. Nyheterna de väljer bort. “Lying by omission” som det heter på engelska (“ljugande genom uteslutande av information”).