Så här i efterhand kom jag på vilken som är den mest häpnadsväckande passagen i Kvartals intervju med Elisabeth Thand-Ringqvists. Mer om det längre ner i brevet. Fler borde ha reagerat på den specifika frågan – och svaret – men hittills har jag inte sett någon kommentera den. Trots att den verkligen är helt osannolikt … osannolik.
Men först:
Någon skickar mig klipp där den avlidne komikern Trevor Moore sjunger om hur Gud hatar små bäbisars förhud och att det är därför han vill att de ska skäras bort. Känslig del av kroppen på ett försvarslöst barn, det där. Och ett känsligt ämne. Man riskerar att förlora nära vänner om man tar ställning i frågan och säger det rakt ut:
”Nix-pix Jag går inte med på den här skiten. Där går min gräns. Både som privatperson och svensk. Mycket tokerier har jag hackat i mig de senaste tjugo åren vad gäller invandring och ’integration’, men här sätter jag fan ner foten: vid infant mutilation. Det är barbari.”
Och för att göra vissa ännu argare: det är precis lika illa att rota med en kniv i underlivet på små pojkar som på små flickor. Ingen skillnad. Och gräv inte upp argumentet att ”det minskar risken för cancer” eller: ”det är mer hygienskt”. Jag ger mig den på att det är exakt de argument de somaliska medicinmännen skulle komma dragande med om de kunde läsa och skriva. Det här är f.ö en fråga jag tror en och annan invandrare missbedömer helt – alltså när det gäller hur den mottas av den svenska folksjälen. De tror att de på sikt ska kunna övertyga oss om att det faktiskt är okej att skära i små barn mot deras vilja. Men jag ska berätta en hemlighet för er: det finns inte en normal, etnisk svensk som ställd inför argumenten om ”bättre hygien” och ”minskad risk för cancer” gör annat än ler artigt och nickar. Innerst inne tänker de:
”Fy fan. Vilka sjuka dårar.”
Alldeles oavsett om det är en muslim eller jude som står framför en.
Apropå detta skriver olika idioter till mig med jämna mellanrum, alltid anonymt såklart, och ifrågasätter hur jag kan umgås med ”juden Flam” och ”landsförrädaren Panshiri”.
För att de är mina vänner, len. Brothers from another Mother. Vad vill ni att jag ska göra? Säga upp bekantskapen med dem och flytta till Brånan mellan Östersund och Åsarna och bilda kollektiv ihop med Jonas Inde? På grisfarmen? Sitta där och gruppr*nka över olika konspirationsteorier på nätet med honom? Fast vänta lite säger nån, han är väl också invandrare? Eller av estniskt ursprung åtminstone? Rätt. Så, ja … kanske ett dåligt exempel. Kasselstrand då, eller? Ska jag bara umgås med såna som han, menar ni? Ska jag börja gå runt i slips och kostym och helt sakna humor? Som Nick A? Eller Anders L?
Jag vägrar.
Det här är, apropå ingenting, en av mina favoritskärmdumpar från SVT. Den halkar förbi på X med jämna mellanrum:
Jag har glömt det exakta sammanhanget, men gissar på att det var efter ett terrordåd när någon ”sinnesförvirrad” syrisk eller palestinsk man kört in i en julparad och dödat åttio rullstolsburna barn samtidigt som han skrek ”ALLAHU AKBAR!” och viftade med en ISIS-flagga. Samtidigt som han högg huvudet av katolsk präst. Samtidigt som han massavrättade hundra kristna nigerianer med en eldkastare och humanister som Aagård, Quenelle, Wiman och Sockolnicki tittade bort och låtsades som att det regnar.
Sameh Egyptsson rycker ut:
”Det där är islamsim! Inte islam!”