Brev från Jens Ganman

BREV 404 – Världens bästa teveserie.

Federley snuskar loss / Birgitta O:s tre S / Stina B:s oefterhärmliga kadens / Anne Lagercrantzs idiotförsvar / Katia Elliot glad i Aktuellt trots dåliga nyheter / T.o.m AI fattar vem som är nazze /

Jens Ganman's avatar
Jens Ganman
Mar 19, 2026
∙ Paid
Vilken värld.

Jag har snöat in på en teveserie. Drama. Det händer inte ofta. Senaste gången var Twin Peaks 1991, typ. Men den här brittiska serien är så nära filmisk perfektion man kan komma. Det är oerhört snyggt filmat och klippt. Skådespeleriet är top notch. Dessutom är den minimalt besudlad med woke och moraliska pekpinnar. Man har pressat in några västindier här och där, men det är allt. Ingen är heller gay (inte öppet i alla fall), ingen är trams (jo, det heter så) och vita män framställs inte regelmässigt som totala idioter (Lex Farbror Melker). Familjen och kristna värderingar får därtill ta plats. Inte mycket, men lite lagom; vi befinner oss ju i ett kristet Europa så det är ett helt logiskt inslag. Ingen islam någonstans heller. Inga gafflande, skrikande muslimer som kräver ”respekt” och särlagstiftning. Ingen eid. Ingen ramadan. Men väl en judisk liten flicka som får gästspela i ett av julavsnitten.

Man kan se serien bara för den storslagna scenerierna. Naturvyerna. Och för de briljanta skådespelarinsatserna – och inte minst – för humanismen. Och kärleken till djur. ”Just ja”, tänker jag när jag tittar. ”Det var ju så här det var en gång. På gott och ont, men mest gott: europeisk civilisation. Människor som brydde sig om varandra – på riktigt. Bildning och tradition i högsätet. Institutioner som fungerade. En levande landsbygd. Ironi och torr brittisk humor.

Underbart!

Och vilken motvikt till all annan skit som sköljt över oss de senaste åren. Hur många gånger har man inte överfallits av nån glosögd plebej som öppnat samtalet med ett extatiskt:

”DU MÅSTE SE JÄLLOWSTONE! JAG SÅG ALLT I HELGEN! TOLV SÄSONGER – 26 AVSNITT I VARJÄ!!”

Kulturskymning.

Eller Walking Dead eller Tombstone eller Stranger Things där jag faktiskt fick ge upp halvvägs in i säsong fem. För mycket av allt. Hela världen exploderar, hela tiden, alla skriker som stuckna grisar och så en massa slemmiga bläckfiskarmar från helvetet som slingrar sig in i husen och ska ta alla barnen. Zzzz… det blev en sån scen för mycket. Bryr mig inte hur det slutade. Stängde av.

This post is for paid subscribers

Already a paid subscriber? Sign in
© 2026 Jens Ganman · Privacy ∙ Terms ∙ Collection notice
Start your SubstackGet the app
Substack is the home for great culture