Kriget i Iran – det som Tucker Carlson med flera varnade skulle bli ännu ett “forever war” – är över. USA mosade mullorna och revolutionsgardet på fem dagar. Eller tre. Det som sker nu är bara eftersläckning.
På mindre än en vecka slog de ut hela det iranska ledarskiktet. Kina, Nordkorea och Ryssland följer det som händer med spetsade öron. Det råder inte längre några tvivel om vem som bestämmer i världen och vem man bör hålla sig väl med. Inte Starmer, Inte Mertz, inte Macron, inte Putin. Och absolut inte Kanada och Spanien.
De är staffage.
Genom sina precisionsräder i Venezuela och Iran har USA strypt oljetillförseln till inte minst Kina och spelplanen kring energi är förändrad för lång tid framöver. USA sitter med alla trumf på hand. I Sverige plockar vi dystert med resterna av våra havererade “gröna” industrisatsningar. De som enligt stollen Demirok skulle göra så att vi “badade i guld”. Samma satsningar Magdalena Andersson hyllade Miljöpartiet för.
I skenet av allt detta är det fascinerande att följa svensk medias rapportering av det som sker. Inte minst de ledsna hundminerna på SVT. USA a.k.a The Great Satan gick in och visade var skåpet ska stå, en gång för alla. Alla som hatar teokrati, terrorism och medeltid borde jubla, men eftersom det är Donald Trump som ligger bakom allt går det inte att tycka att det är bra. Khamenei gillade poesi!
… och jo, jag vet, krigsminister Pete Hegseth är en “religious nut” han också. Djupt obehaglig snubbe. Och det finns fler såna i Trump-administrationen. Amerikanernas syn på krig och död är som vanligt infantil och vulgär – men hellre det än mullorna. Hellre kristna och judiska nuts än muslimska. Av två onda ting ni vet.
Hegseths presskonferens igår kväll svensk tid var apropå det stor komik. Han och hans högste befälhavare Brad Cooper förmådde knappt dölja sin förtjusning över hur bra kriget gått. De svällde av stolthet bakom sina pulpeter. Småfnissiga av mordlust. Vilket i det här sammanhanget är något bra – missförstå mig rätt. Länder som Iran (i sin nuvarande version) och ledare som Mullah Mordor måste bort om världen någon gång ska kunna utvecklas åt rätt håll. De här troglodyterna förstår bara ett språk – våldets. Det går inte att resonera med dem – precis som det inte går att resonera med SD. Fråga Löfven om ni inte tror mig.
Putin å sin sida framstår just nu som en hopplös loser. Han har suttit fast i sitt eget lilla forever war med Ukraina i fyra år. Inget händer. Inget rör sig ur fläcken. I skuggan av USA:s och Israels högteknologiska attacker mot Iran framstår hans långsamma malande i Ukraina som rena medeltiden – Putte själv som en klumpig feodalherre. Lika efterbliven som mullorna. Allas vår Ull Flundell säger det bäst. Här i Vardagar 8:
Ryssarna mal på med sina 30 km/h-tanks och sin inkommenderade Nordkoreanska kanonmat. Medan USA för ett laserguidat, supersoniskt science fiction-krig mot Iran. Ett krig som också är ett kulturkrig och som får hijaberna att fladdra på alla islamomaner. Även här i Sverige. Margot Wallström gråter sig nog till sömns ikväll. Medan Ann Linde och Cecilia Uddén ber till Belsebub: