Jag ser att både Carl Bildt och Ann Linde ojar sig över “folkrätten” och den demokratiska utvecklingen i Iran. Jag tänker osökt på folkrätten i Sudan. Och på Lundin Oil. Och på den demokratiska utvecklingen i Vietnam, Venezuela och andra socialistiska länder. Men visst, vi har alla olika prioriteter. Carolus satt en gång i styrelsen för Lundin Oil. Han såg ingen folkrätt under den perioden av sitt liv. Förstod inget. Ifrågasatte inget. Lydde bara order. Visst, Lundin Oils brott mot den sudanesiska folkrätten kanske redan var begångna när Bildt hyrde ut sina tjänster till dem. Å andra sidan finns det väl en anledning till att man “hamnar” i såna illustra sammanhang. Där och i The Rand Corporations insynsråd.
Och i Moderaterna. Inte minst.
