Följer SVT:s rapportering kring Iran. Möjligen är jag färgad av min patologiska misstänksamhet mot statsteve, men ibland ser Stina Blomgren ut som hon ska falla i gråt när hon tvingas redogöra för den iranska regimens undergång. Samir Abu Eid håller masken lite bättre, men fördomsfull som jag är antar jag att även han går och småhoppas på ett storkrig i Mellanöstern, så att SVT och SR med full kraft kan gå till attack mot USA och den lede Donald Trump. Knattereportern Gilda Hamidi-Nia står som vanligt i någon idyllisk miljö i Tel Aviv och återberättar saker hon läst på AP och Al Jazeera fem minuter innan inslaget går på. Samma saker vi själva kan läsa på nätet. Och har läst. Innan vi hör dem återupplästa av Gilda.
Gillar också att de flera gånger, helt oblygt, refererar till diktatorn och massmördaren Khamenei som “Ledaren”.
Ja jisses.
Förvirringen och oron på SVT är uppenbarligen stor just nu. Under nästan två års tid har man stått troget på Irans sida – via knähunden Hamas. Kväll efter kväll har man framfört ukaser från “Hamas hälsomyndighet”. D.v.s Hamas. D.v.s Iran. Narrativet om “folkmordet“ hamrades in, outtröttligt. Dagligen. Stundligen.
Sen kommer Trump farande och bara mördar den store ledaren, utan att varsko mullornas kompisar i Sverige. Maken till fräckhet. Sverige har länge haft mycket goda relationer till den iranska mördarregimen. Det socialdemokratiska partiet inte minst som – ska tilläggas – också har mycket goda relationer med delar av SVT-ledningen.
SVT ska i vilket fall ha beröm för att de lät Svenska Nyheter dra ner brallorna på Leif GW Persson. Ett lass äpplen på uppfarten var allt som krävdes. Det visade sig att den upphöjde rikskriminologen varken står för sina principer eller har humor. Sällan har uttrycket “rules for thee, but not for me”, åskådliggjorts så tydligt. Leif menar att hans barnbarn blev livrädda av händelsen. Ser man på. Det kanske de mångkulturutsatta ministrarnas barn eller barnbarn också blev? Alltså av Hitler-äpplena? Och judedockorna i Umeå, minns ni dem? Och mannen i Kristersson-mask som de fredliga Palestinademonstranterna “låtsades” knivhugga?
Nåja. Man ska kanske inte bli alltför förvånad över Perssons reaktion. I grunden är han socialdemokrat med allt vad det innebär. Då blir det så här. Hyckleriet sitter på DNA-nivå.
Han kunde ha sagt till SVT:
“Good one. I see what you did there …” Fast på svenska då (sånt där låter alltid tuffare på engelska, men ni hajar). Istället ska han nu dra sin gamla arbetsgivare inför rätta. Det kommer givetvis aldrig att ske. Leif tog sig en bläcka i fredags, uttalade sig i vredesmod och igår när han vaknade pigg och ny(k)ter insåg han att en eventuell rättegång skulle framstå som över hövan patetiskt. Nästan lika patetisk som när Jag Guillou bestred skatteverkets skönstaxering på hans lilla “skrivarlya” (den med det uppstoppade lejonet). Detta efter att ha sagt att han gärna betalar mer i skatt – i största allmänhet och av princip.
Men så var det alltså inte när det kom till kritan. Det var liksom fel sorts skatt den gången. Jag tror att samtiden och de sociala medierna har sprungit ifrån både Jag och GW. Inget att skämmas över iofs. Det händer alla. Kommer att hända även mig.
Snart.
Vår Playmobil-gubbe till försvarsminister bröstar sig över att försvaret “störde ut” en rysk drönare häromdagen. Istället för att bara panga ner den. Samtidigt som Donald Trump visar var skåpet ska stå med mullorna. Kontrasten är nästan övertydlig, men det blir mer och mer uppenbart att USA numera har tillgång till vapen och informationsteknologi som inga andra länder har.
Undrar varifrån den kommer.
Här: ett gammalt klipp på Stefan Löfven där han, en aning obekvämt, redogör för socialdemokratins förhållande till dödskulten islam. Det säger allt ni behöver veta om