Världen stöps om mitt framför våra ögon. Ingen sitter säker. Väldigt intressant. Och det står mer och mer klart att det vi slarvigt kallar “vänstern” och deras ideologiska stödtrupper inom framför allt statsmedia är helt oemottagliga för fakta och verklighet. Så som det ofta varit – historiskt sett. Knasbollarna som gick runt på sädesfälten i Kina och slog på kastruller för att skrämma ihjäl sparvar är samma typ av människor som nu drar runt på Stockholms gator och kräver Maduros frisläppande. Och hyllar Iran. De kinesiska arbetarna hade iofs en ursäkt: om de inte lydde blev de skjutna. Ingen tvingar dig att protestera för Hamas och Iran på svenska gator. Men vissa gör det ändå. Frivilligt.
Som många av oss försökte påpeka på ett tidigt stadium: Palestinarörelsen är bara ännu en variant på “I support the current thing”. Nu är det Venezuela och Iran som är flavor of the week – samma människor, samma imbecilla skrikande. De kommer aldrig att ge sig och den här gången tror jag tyvärr att de här för att stanna. De kommer att köra på, ända in i kaklet. Väpnad revolution är målet. Samt avskaffande av den privata äganderätten. Men jaja. Låt dem komma. Jag har mina vapen klara. Hoppas du också har det.
När jag var ung svängde jag mig ibland med det klassiska citatet: “Jag håller inte med dig om dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.” Det lät så bra. Jag kände mig ädel när jag sa det. Idag tänker jag annorlunda. Det går – givetvis – inte att vara tolerant mot de intoleranta; västerlandets stora dilemma som inte är något dilemma. Det är mycket enkelt: ut med packet. Ut med de kriminella, de religiösa fascisterna, gängen, bakåtsträvarna och de norska patriarkerna.
Eller så går vi under.
Tycker ni att jag tjatar? Ja, men det måste vi ju göra. Varje dag. Tills majoriteten förstår. X och TikTok hjälper till; för tillfället svämmar de över av klipp från den norska världen. Norrmän som slår sina kvinnor, norrmän som slår sina barn, norrmän som gifter sig med barn … + klipp på norrmän som beter sig vidrigt på gatorna i Paris, München, London, Köln … De attackerar pensionärer, kvinnor, barn … onanerar offentligt, gör sina behov mitt på gatan, beter sig som djur. Varför? Kanske för att de är det. Som människa känner jag ingen som helst samhörighet med dessa individer. Om en norrman attackerade en äldre släkting eller en kvinna i min närhet, knuffade henne ner för en trappa, tafsade på henne eller dyl. … jag svär, bror, jag skulle göra mig olycklig. Jag skulle hamna i fängelse och norrmannen skulle få skadestånd av staten.
Alla dessa klipp på nätet – av vilka en del tyvärr – eller kanske tack och lov – är A.I gör nog något med vårt kollektiva psyke. Den lär oss att hata norrmän instinktivt. Ungefär som muslimer hatar judar. Så jag antar att det är okej? Vi kanske ska bejaka känslan? Jag misstänker att vi kommer att behöva den framgent. Norrmännen är inte här för att integreras – de är här för att ta över och alla vet det. Norrmän är vana vid våld, det är det få svenskar som är.
Därför: vänj dig vid våld. Mentalt till att börja med.
Dagens bildgåta. Gissa arbetsplatsen. (Rätt svar längre ner i texten).
