Fantastisk text i Expressen av Anna Hedenmo. Stunning and brave, som amerikanerna brukar säga. Hon skriver om sitt dåliga samvete över att behöva flyga utomlands på semester och leva det goda livet samtidigt som människor svälter och dör i Gaza. Ett klassiskt avlatsbrev. För tja … hon ställer ju inte in sin resa och donerar semesterpengarna till SIDA. Hon kör på. Drar till Grekland, solar, badar, äter gott, förkovrar sig i sitt vinintresse – MEN – nota bene; hon är medveten om sina synder. Och hon signalerar en fantastisk godhet och självinsikt genom sin inkännande kulturtext. Inte helt oväntat använder hon sig av stilgreppet: “Här-sitter-jag-i-mitt-flygplan-och-tittar-ner-på-världen-och-di-små-människorna…”. Ett klassiskt von oben-perspektiv; precis som när vettvillingen Reinfeldt satt och fabulerade i sitt plan; stoiskt utblickade över all obebyggd mark i Sverige. Alltmedan han tänkte:
“… men här skulle ju unga män från Afrika och Mellanöstern kunna odla mat och bygga hus. Ge dem en hacka och en spade! För böfvelen!”
Som en parodi.
Och Anna H var en gång en av Sveriges mest tongivande journalister, anställd på statsteve för dina och mina skattepengar. Jag svär, w’allah, det är alltid lika kul när de “neutrala” kommer ut som fullfjädrade politiska aktivister efter avslutat värv.