Nu har jag hört Lawen Redar försöka förklara, vid säkert tio olika tillfällen, vad detta demografiska “blandande” egentligen är tänkt att innebära – och hur det ska gå till rent praktiskt. Fast ju mer hon babblar desto mindre förstår jag.
“Oh, nej! Vi ska absolut inte tvinga nån att flytta. Vi ska bara bygga lite nya enplansvillor mitt bland höghusen.”
Aha.
Och vem ska bygga dem, då? Vem ska riska kapitalet? Harald Mix? Peter Carlsson? Skattebetalarna? Ska experimentet subventioneras av staten? Och vem i hela Hälsingland kommer att vilja flytta dit? Såna områden finns f.ö redan i förorter som exempelvis Tensta utanför Stockholm. Dessutom är det ofta bara ett stenkast mellan lite finare områden och slummen på Järvafältet eller i Söderförort. Vem vid sina sinnens fulla bruk skulle vilja komma närmare eländet? Alla vill ju bort från skiten, inklusive Redar som lämnat misären bakom sig och numera bor fint i Vasastan. Eller ska det införas nåt slags alternativ värnplikt? Bostadsplikt där du är tvingad att bo några år på ett ställe där du absolut inte inte vill?
Socialdemokraterna har inte tänkt igenom detta. Som vanligt numera. De bortser helt från människans natur. Folk i allmänhet vill ha maximal frihet och sossarnas nya “system” bygger på underförstått tvång, kollektivt skambeläggande och en stat som ska lirka och trixa för att få vita människor att vilja bo bland djiboutier, syrier, somalier och yemeniter. Som givetvis kan vara jättetrevliga på individnivå, men Svensson vill inte ta del av deras bakvända stenålderskulturer. De kanske ljuger och säger att de vill det – men de vill inte. Landets godaste människor lever inte som de lär. Det vet vi redan. Så varför fortsätta denna, för alla parter, förnedrande charad?
Det där reportaget hade SVT också kunnat göra, i nån form. Fast risken är förstås att man gjort som vanligt: knallat ner till Fältöversten för att intervjua “medelsvensson” och sen råkat haffa nån av sina egna; Anne Lagercrantz på väg tillbaka till TV-huset efter att ha lämnar in sin Cartierklocka på reparation. Med några utsökta Skälbykorvar från Willy Ohlssons Eftr. i handväskan.
Seriöst: Lawen Redar snackar så snabbt att hon knappast kan hänga med själv; än mindre förstå vad hon själv menar. Med salvelsefull stämma tittade hon på Alice Teodorescu och utbrast:
“Jag vill iallafall inte ha femtionio utanförskapsområden i Sverige!”
Nähä.

