Jag ska helt ärligt säga att jag har en rätt vag bild av vem Hanna H är. Jag tror att vi möjligen är födda i samma stad. Och jag vet att hon, liksom jag, jobbat på P3 och gett ut böcker. m.m. Möjligtvis är hon en del av det beramade klägget som snart är så sönderhånat att det i princip blivit hippt, kontrarevolutionärt, att tillhöra det.
Etablissemanget utgörs numera av den gamla altrighthögern (nåja, nästan…) och namn som Anders Lindberg och Björn Wiman känns mer och mer som slokande fågelskrämmor… vinden sliter obarmhärtigt i deras lappade rockar… halmen rinner ur dem strå för strå… sprids och försvinner… sakta men säkert bleknar deras relevans i den numera flerpoliga debatten bort.
Sorgsen stråkmusik i bakgrunden.