Tittar på Valioreklamen (yoghurt)… ni vet de där en norsk kille hjälper en gammal svensk tant ombord på tunnelbanan; först ska tittaren luras att tro att det är på väg att hända något… brottsligt (?)… väskryckning? Anal gruppvåldtäkt? …men sedan ordnar sig allt till det bästa. Puh! Norrmannen ville bara hjälpa henne ombord på T-banan!
Jättefint.
Men… har det någonsin hänt?
Ja, kanske.
Jag är kanske i överkant cynisk här. Det känns dock – ibland – som att reklammakarna i 9 fall av 10 försöker sälja på oss en världsbild som inte existerar. Överhuvudtaget. Som Ullared med sin multikulturella familj (blond mamma, blonda döttrar, norsk far) som glada i hågen åker och handla en massa junk de inte behöver. Eller egentligen valfritt, regnbågsfärgat företag som förstås sympatiserar med kvinnors fruktansvärda situation i Iran , men samtidigt ska knöka in minst en hijab i sina reklamfilmer,